AngelicaJosephinMarie

Allt är en möjlighet.
Om ändå allt vore lätt.


Redan mitten på Januari och skriva har inte vart min starka sida.
Tiden rusar iväg och mycket som lite händer. Ibland kan jag komma på mig själv stanna tiden och tankarna försvinner iväg.


Jag vill åka bort en sväng igen, samma dag, det behöver inte vara långt.
Förra helgen åkte jag hem en sväng för att andas och släppa saker från mina axlar.
Allt blev bara bra, av allt. Sara är en underbar vän, helt oslagbar.
Middagen hos Åsa med Tove och Sara var klockren likaså kvällen som gav sitt på olearys. Leka på badet med mina bröder, umgås med min älskade och saknade mamma samt Dennis var efterlängtat.
Snart åker han till Berlin, så långt. Men jag kanske kommer efter.
Italien vore något, det borde de.

Till veckan börjar plugget, det är dags att starta igång huvudet och tänket igen. Det är på tiden.
Jag ger allt sommaren ut, sen får vi se.

Imorgon står jobb på schemat och denna eländiga kropp har fått mig soffliggandes hela kvällen. Dessbättre fick jag ner New moon på datorn vilket gjorde sitt.






Sov gott.