AngelicaJosephinMarie

     

Det är svårt att låta bli när man hittar en biljett billigare än en fika ute..
Nu sitter jag med mina digistivekex och en smootie påväg hem till Östersund.
Det var även Tove och Jossans hemkomst som avgjorde beslutet. Härligt att ha dem på svensk mark igen.

På de senaste veckorna har jag fått reda på hur det känns när ens liv kretsar runt ens arbete.
Jag har haft humörsvängingar, allt från livet är en dans på rosor till att vilja gråta av frustration.
All denna undermedvetna stress Stockholm drar med sig. Jag trodde inte att jag skulle bli av dem, men om sanning ska fram så är jag nära om inte där. Jag ger det sommaren, jag kommer se ut som 40 vid 22 annars.
Jag tänker aldrig tappa bort mig själv i kuppen.

Högskola är sökt, nya ställen är på undersökning.
Jag är långt ifrån nöjd, jag är långt ifrån klar. Jag är inte här för stanna.


Vi kanske ses i vimlet ikväll.
Never think.